11 nätter före jul

Så tittar han på Erica. Så vacker där hon sitter, med sina rosiga kinder. Och så den där specialla utstrålningen hon har. Det jordnära och trygga, och samtidigt lekfulla, som han aldrig kunnat beskriva men som han varit kär i sedan första gången han såg henne. En känsla av att han i hennes sällskap kan vara sig själv, helt och hållet.
Erikas ögon är blanka och hon är uppfylld av stämningen i rummet. Hon ser mycker yngre ut än trettiofyra år, mer som en ung flicka.

Traduction (par mes soins) :
Puis il regarde Erica. Assise, si belle, avec ses joues roses. Et ce rayonnement spécial qu'elle possède. A la fois pragmatique, mais aussi espiègle, qu’il ne peut décrire mais dont il est amoureux depuis sa première rencontre. Un sentiment qu'en sa compagnie, il peut être complètement lui-même.
Les yeux d’Erika sont brillants et remplis de l'atmosphère de la pièce. Elle semble beaucoup plus jeune que ses trente-quatre ans, comme une jeune fille.

För lika svårt som det är att beskriva vad som gö att man blir kär i någon, lika omöjligt är det att sätta fingret på vad som får en att sluta vara kär.

Traduction (par mes soins) :
Il est aussi difficile de décrire ce qui fait que l'on tombe amoureux de quelqu'un, tout comme il est aussi impossible de mettre le doigt sur ce qui fait que l'on cesse d'être amoureux.